Hur medierna påverkar våra tankar

Detta är ett kort smakprov från boken “Påverkan och manipulation”, om hur medierna kan styra vad vi tänker på.

En av de viktigaste och mest utforskade teorierna om massmediernas makt är den så kallade dagordningsteorin (agenda-setting). Mer än 400 studier har publicerats kring teorin och sambandet som den visar är närmast att betrakta som ett orsakssamband. I korta drag säger dagordningsteorin att massmedierna inte är särskilt framgångsrika med att styra vad människor har för åsikt, men däremot väldigt skickliga på att styra vad människor har åsikter om. Det kallas mediernas dagordningsmakt.

Foto: Kevin Simpson

Om landets största dagstidning konsekvent väljer att uppmärksamma klimatförändringarna framför förtrycket mot kurder i Syrien, kommer vi med största sannolikhet att uppfatta klimatförändringarna som en viktigare fråga än kurderna. Ju mer medierna uppmärksammar frågan, desto tillgängligare blir den i minnet. Det beror på de kognitiva selektionsprocesserna som presenterades i föregående kapitel, men också på att verkligheten är så pass obegränsad att vi inte själva kan undersöka den utan förlitar oss på att journalisterna fungerar som gatekeepers som filtrerar och tar fram det som är viktigt utifrån främst samhälls- och upplysningskriteriet.

Dagordningsteorin består av två delar som kallas första och andra nivån. Första nivån handlar om det som sagts ovan, att medierna påverkar vilka saker vi tänker på och har åsikter om. Andra nivån handlar om hur vi tänker på dessa sakers attribut och det är här priming och framing blir viktiga. Om vi tar arbetslöshet som exempel så kan massmedierna dels framhäva detta regelbundet på bästa sändningstid och på så vis påverka oss att tänka på arbetslösheten oftare och därmed se det som en viktigare fråga än andra (första nivån). Dels kan de rama in frågan så att de bara speglar ett visst perspektiv av debatten – som att arbetslösheten minskar, ökar, består av unga, invandrare, akademiker och så vidare (andra nivån). Det ena handlar alltså om vilket objekt vi tänker på, och det andra på vilka attribut av detta objekt vi tänker på.
Det finns en viktig faktor som styr människornas påverkan vad gäller dagordningsteorin. Det är hur stor erfarenhet människorna har av sakfrågan. De som inte har någon direkt erfarenhet av exempelvis Österrike är mer benägna att påverkas av mediernas gestaltning av landet, än de som har en direkt erfarenhet av det.

Du har läst ett kort smakrov ur boken men kan beställa Påverkan och manipulation om du vill lära dig mer.